Lekplats på svindlande höjder

Lek- och promenadtaket en vinterdag i början av 1900-talet. Taket byggdes senare om 1928. Foto: Stadsmuseet.

När kvarteret Löjtnanten bebyggdes i Haga 1904 blev det inte bara en mäktig stenbyggnad i tre våningar. Den välkände arkitekten Hans Hedlund* planerade även för promenadstråk och en lekyta uppe på det platta taket. Förmodligen en av Göteborgs första officiella lekplatser.

Idag är det en självklarhet att i samband med stadsutveckling planera för barnomsorg, skolor och lekplatser. Men i början av 1900-talet såg samhället helt annorlunda ut. Barnen lekte naturligtvis där det fanns plats och det var ovanligt att båda föräldrarna förvärvsarbetade. Vasaparken i Stockholm anses härbärgera Sveriges första officiella lekplats när den anlades 1899. I det perspektivet var inte Göteborg så långt efter med tanke på Hans Hedlunds initiativ.

Arkitekten har själv beskrivit Löjtnanten som ett föredömligt exempel på arbetarbostadshus och slutresultatet gick väl i takt med stiftelsens uppdrag. Ett bevis på att det tidigt fanns ett socialt engagemang och att även barnens välbefinnande var viktigt för stiftelsen.

Bilden på den kombinerade lekplatsen och promenadtaket visar att ytorna var mycket generösa, men som lekplats har den inte så mycket gemensamt med dagens lekparker. Inte när det kommer till utrustning i form av gungor, rutschkanor och klätterställningar.  Säkerhetstänkandet har också utvecklats genom åren. Efter en tragisk dödsolycka förbättrades säkerheten med högre stängsel ner till den gemensamma innergården. Enligt hörsägen användes både lekplatsen och promenadtaket flitigt, till dess att taket efter en brand bygges om till sadeltak.

Kvarteret Löjtnanten har genom åren förändrats

De första trähusen revs och ersattes av de nuvarande stenhuset, som senare byggts om ett antal gånger. Av de ursprungliga 70 lägenheterna som bestod av ettor och tvåor med kök, är beståndet efter sammanslagningar och byggnation av vindslägenheter numera 64 bostäder med många bevarade tidsunika detaljer. 

Kvarteret och byggnadens utformning anknyter till sekelskiftets jugendarkitektur. Det är en arkitektur som imponerade på göteborgarna nu som då. Storleken och utformningen bidrog till smeknamnet Slottet i Haga.

*Hans Hedlund anses var Göteborgs första ledande arkitekt och en av Sveriges främsta jugendarkitekter.

Han ligger bakom många kända hus i Göteborg som idag är byggnadsminnesmärkta, exempelvis Stora Saluhallen, Schillerska gymnasiet, Tomtehuset, Telegrafen vid Kaserntorget och Dicksonska Folkbiblioteket - idag Allégården.

Fasadritning av Dicksonska Folkbiblioteket. Foto: Riksarkivet